Korsdrama utanför Warzawa

På väg hem efter mkt givande dagar i Polen.

Att träffa närmare 150 studenter från över 50 olika länder
hör inte till vardagen.

När de nordiska studenterna samlades för en gemensam
lunch mot slutet av kursen sa de flesta samma sak.

De största intrycken av dagarna var gemenskapen,
undervisningen från Markusevangeliet av Andrew Page
(f.d. medarbetare i IFES Österrike) liksom känslan av att
vara en del av en global studentrörelse.

För egen del var en höjdpunkt då alla studenter medverkade
i Markusdramat. I tisdagskväll vara alla kursdeltagare och ledare
samlade vid eldstaden intill floden för att höra och se Markus-
evangeliet spelas upp (ca 10 mil utanför Warzawa).

När vi kom till den sista scenen, korsdramat, var det knäpptyst;
förutom Jesus sista förtvivlade andetag. Strax innan hade
Petrus förnekat all samhörighet med Jesus, och de andra
lärjungarna hade flytt undan.

Det fick mig att tänka på alla de gånger som jag själv brustit
i att stå upp för relationen med Jesus.

När kvinnorna fick möta Jesus vid graven efter hans uppståndelse
ber med eftertryck att de skall hälsa särskilt till Petrus;
"...gå och säg till Petrus och de andra: Han går före er till
Galliléen." (Mar 16:7)

Även när vi brister i att stå upp för vår tro, p.g.a. yttre eller inre
motstånd, så kallar Jesus på oss personligen. Han ger oss
ny chans och nya tillfällen att följa honom och göra honom
känd.

Det är nåd!

/Daniel